Från babyloniska stentavlor till vita duken – så har epilepsi skildrats i kulturen

På rak arm – kan du komma på en film där epilepsi skildrats? Hm, det kan vara svårt, det finns nämligen inte en uppsjö av sådana filmer. Men, hur har skildringen av sjukdomen sett ut genom tiden – från det skrivna ordet i berättelser till vita duken? Det tittar vi närmare på i den här texten.

Gabriella Jerlström
Publicerad 26 Jun 2023

Epilepsi har skildrats i flera filmer genom åren, både på ett realistiskt och mer stereotypiskt sätt. Okunskapen är fortfarande stor kring sjukdomen, och genom en felaktig skildring riskerar man att spä på kunskapsbristen. Men även om filmskapare i modern tid fortfarande kan vara ute och cykla, har det förändrats drastiskt till det bättre genom historien.[1]

I en studie, publicerad i Tidsskriftet (en medicinsk tidskrift av den norska läkarföreningen), undersöker Christer Mjåset hur personer med epilepsi har porträtterats i böcker och på skärmen från antiken fram till 2010-talet. En observation från studien visar att karaktärer med epilepsi i fiktion ofta skildras som antingen mycket goda eller mycket onda, vilket återspeglar den ambivalenta inställningen från antiken att epilepsi var kopplad till både gudomliga krafter och demonisk besatthet. Något som också ger en ensidig bild av sjukdomen och ger sken av att personer med epilepsi ”är sin sjukdom”.

Föreställningar om övernaturliga kopplingar
Även om modern tid har tonat ner dessa föreställningar betydligt, visar översiktsstudier att dessa arketyper från antiken fortsätter att återkomma. Trots att epilepsi är en medicinsk sjukdom, fortsätter föreställningarna om dess övernaturliga kopplingar att påverka hur sjukdomen framställs.

Berättelser om epilepsi skrevs redan 1000 f.Kr. på babyloniska stentavlor. Själva beteckningen ”epilepsi” härstammar från det grekiska ordet "epilambanein", vilket betyder "att angripas" eller "att tas till fånga". Detta var det man trodde hände när en person fick ett anfall; att det orsakades av spöken eller demoner som attackerade en. Grekerna däremot, hade en annan komplex attityd till sjukdomen, vilket kan ses i Aeschlus drama Oresteia. I dramat beskrivs hur personer med epilepsi kan uppleva symtom som skummande mun, anfall och blodiga spottningar, liknande generaliserade epileptiska anfall. I det antika Grekland ansågs personer med epilepsi inte bara vara besatta utan också ha en koppling till det gudomliga och kunde till och med ha förmågan att förutsäga framtiden med hjälp av just sina gudomliga krafter.

Berättelser om epilepsi har alltså skrivits om i årtusenden. För lite mer välkända exempel hittar vi den neurologiska sjukdomen i verk av både William Shakespeare i Othello, Charles Dickens i Oliver Twist och Fjodor Dostovjevskijs i Idioten, där den porträtteras på ett abnormt eller avvikande sätt som är ytterst ovanligt och inte speglar hela bilden av epilepsi.

Epilepsi i film
Spolar vi fram bandet lite, så ser filmmediet dagens ljus. Trots att film som medie är betydligt yngre än litterär fiktion, har epilepsi inte skildrats med mer försiktighet, eller trovärdighet, här än i det tryckta ordet. Efter att Christer Mjåset gått igenom 62 internationella långfilmer som handlar om personer som lider av epilepsi, producerade under åren 1929–2003, kan han konstatera att filmskapare fortfarande använder sig av gamla stereotyper. [2] Exempelvis porträtteras manliga karaktärer som sinnessjuka, omoraliska och allmänt farliga medan kvinnliga som sårbara och exotiska. Samma studie kan också bekräfta att epilepsi ofta används som ett ämne för drama, där skildringen av vardagliga utmaningar i samband med sjukdomen porträtteras blir allt vanligare under de senaste decennierna. [3] Ett exempel är den biografiska filmen Control från 2007, där huvudpersonen Ian Curtis, sångare i bandet Joy Division, har epilepsi och känner att han tappar kontrollen över sitt liv.[4]

 

Epilepsiscen i filmen Control:

För att öka medvetenheten om sjukdomen och minska stigmatiseringen kan film vara en bra väg att gå. Dock är det viktigt att notera att hur epilepsi skildras i film och andra medier kan vara både korrekt och felaktigt.

girl at cinema

Fler filmer där epilepsi skildras:

●      First, do no harm (1997): I den här filmen spelar epilepsi mer eller mindre en huvudroll. När Lori (spelad av Meryl Streep) får veta att hennes son Robbie har epilepsi litar hon först på sjukhuspersonalen, men det vänder snabbt då hon märker att de antiepileptiska läkemedlen han får utskrivna orsakar biverkningar och får honom att må sämre. Till slut tar hon saken i egna händer och beslutar sig för att testa alternativa metoder mot sonens epilepsi. Filmen skildrar en moders kamp mot ett trångsynt medicinskt etablissemang.[5]

●      Garden State (2004): I indiekomedidramat Garden State skildras epilepsi på ett ganska speciellt vis. Sam, spelad av Natalie Portman, har epilepsi men är anfallsfri sen flera år tillbaka i filmen (och får heller inga anfall i filmen). Trots det, försöker hennes sjukförsäkringsbolag få henne att använda en hjälm för att skydda henne ifall hon skulle ramla. Skildringen visar att personer med epilepsi ibland kan bli orättvist behandlade.[6]


Klipp från Garden State:

●      Khadak (2006): Khadak utspelar sig i Mongoliet där Bagi, en ung mongolisk nomad som bor ute på stäppen med sin mamma och farfar, lever med epilepsi. En dag får han ett anfall som försätter honom i koma, och när han vaknar har boskapen i området drabbats av pest. Bagi tvingas ta hand om situationen samtidigt som han handskas med sin epilepsi.[7]

●      The Exploding Girl (2009): I den här filmen skildras historien om hur livet med epilepsi kan se ut för en ung collegestudent under sommarlovet samtidigt som hon balanserar sina känslor för sin nyblivne pojkvän.[8]

●      Electricity (2014): Electricity handlar om en ung kvinna på resa efter sin sedan länge förlorade bror. Kvinnan, som i filmen heter Lily O’Connor och spelas av Agyness Deyn, lever med epilepsi och i filmen får tittaren se hur hennes anfall och medicinering integrerar med hennes resa.[9]

●      Avatar: The Way of Water (2022): I slutet av 2022 hade storfilmen Avatar: The Way of Water premiär. Berättelsen följer familjen Sully där adoptivdottern Kiri har epilepsi. I filmen visas hon med förhöjda visuella och auditiva upplevelser och får vi ett tillfälle ett anfall, något som bekräftas av en läkare i filmen. Men, några av filmens karaktärer tror nämligen att hennes anfall utlöses av hennes koppling till Eywa, planeten Pandoras livskraft och att hon således är magisk. Filmen lämnar dock den sanna orsaken till Kiris anfall oförklarad. Detta lämnas öppet för tolkning av regissören, men kan antydas som ett mer föråldrande representationer av tillståndet.[10]

 

 

SW921NP March 2023

[1] https://www.epsyhealth.com/seizure-epilepsy-blog/8-authentic-movies-about-epilepsy
Last visited [2023-03-14]

[2] https://tidsskriftet.no/en/2018/11/medisin-og-kunst/good-and-bad-epilepsy-film-and-literature
Last visited [2023-03-14]
[3] https://www.thelancet.com/journals/laneur/article/PIIS1474-4422(03)00589-1/fulltext Last visited [2023-03-14]

[4] https://tidsskriftet.no/en/2018/11/medisin-og-kunst/good-and-bad-epilepsy-film-and-literature Last visited [2023-03-14]

[5] https://www.imdb.com/title/tt0118526/ Last visited [2023-03-14]

[6] https://www.epsyhealth.com/seizure-epilepsy-blog/8-authentic-movies-about-epilepsy Last visited [2023-03-14]

[7] https://tvtropes.org/pmwiki/pmwiki.php/Film/Khadak Last visited [2023-03-15]

[8] https://www.imdb.com/title/tt1294161/?ref_=fn_al_tt_1 Last visited [2023-03-15]

[9] https://www.imdb.com/title/tt2936470/?ref_=nv_sr_srsg_0 Last visited [2023-03-15]

[10] https://www.epsyhealth.com/seizure-epilepsy-blog/8-authentic-movies-about-epilepsy Last visited [2023-03-15]

BrainPower är samlingsplatsen för allt som har med epilepsi att göra. Här finns innehåll om sjukdomen ur flera perspektiv – från personliga berättelser till forskningsframsteg och fakta. Genom BrainPower riktas rampljuset mot epilepsi och vad sjukdomen egentligen betyder. Hur är det att leva med sjukdomen? Hur är det att vara anhörig till någon som har epilepsi? Vilka forskningsframsteg görs? Plattformen är för dig som letar efter gemenskap, förståelse och information om ett sällan diskuterat tillstånd.

Brainpower är en del av Angelini Pharma Nordics AB, Birger Jarlsgatan 6D, 114 34 Stockholm, Sweden, Org.nummer: 559326-0259, Copyright 2023 © Angelini S.p.a. - All Rights Reserved