Musik som terapeutisk behandling

Att musik berör oss är inget nytt under solen. Många är vi som blir glada av pop, kanaliserar vår ilska till rytmen av hiphop eller låter oss tröstas av vemodets vackra melodier. Eller kopplar helt andra känslor till helt andra genrer. Men finns det vetenskapligt belägg för att musikens upplevda terapeutiska verkan har en faktisk effekt?

Håkan Hellström inleder sin låt Bit dig i läppen med en slinga där Gunnar Bjursell, svensk professor i genetik och biologi och en pionjär inom svensk kulturmedicinsk forskning, säger följande:

Om man lyssnar på musik som man verkligen tar till sig
Då kan man se att den har direkt
Väldigt starka, nästan farmakologiska effekter
Ungefär som att ta ett piller
I det att den kan ge en stark dopaminkick, helt enkelt
Och då tar den över och på det sättet har man kunnat säga
Att stark musikalisk upplevelse kan minska en smärtupplevelse
Kan minska ångest, och så[1]

Ett annat populärkulturellt exempel där musikens kraft illustreras är i säsong fyra av Stranger Things. Karaktären Mad Max tar sig ur den psykologiska trans monstret Vecna försatt henne i genom att lyssna på sin favoritlåt Running up that hill med Kate Bush, vilken ger henne möjligheten att fokusera på positiva känslor[2].

Faktum är att musikterapi är en vetenskapligt belagd behandling som används idag för att behandla exempelvis humörförändringar och minskat intresse som är vanliga symtom vid depression[3].

Rent konkret innefattar behandlingsformen möten med en terapeut som använder musik för att hjälpa patienten att uttrycka och uppleva sina känslor. Det kan ske i grupp eller individuellt och består av aktiva metoder, som komposition och improvisation, där patienten både skapar musik och lyssnar på den[4].

Musik som verktyg inom vården används även för att lindra smärta och vid strokerehabilitering. Den kan minska stressymptom, stimulera inlärning och eventuellt även förebygga demens[5]. Nyligen har man även sett resultat som visar att specifikt Mozarts K448 kan reducera epileptiska anfall – det har vi skrivit om här[6].

Kraften i musik kartläggs i vetenskapens värld allt eftersom, men redan nu är det tydligt att den är stor. En studie visar exempelvis att en bebis redan vid sex månader kan känna igen en melodi som Blinka lilla stjärna, vilket indikerar att vår musikaliska förmåga är lika ärftlig som vår förmåga att tala.

Spellista: Musik som gör dig glad
Vi uppfattar musik olika och det finns därför inte ännu vetenskapligt underlag för vilka låtar som kan göra  oss glada. Däremot verkar det finnas vissa beståndsdelar, som kvaliteter i rytm och melodi, som pekar på att vissa upplevelser är generella. I olika tester som gjorts visar det sig exempelvis att Queens låt Don’t stop me now passar in i kriterierna för att vara en riktig feel good-låt. Varför inte slå på den nu? [7]. Lycka i en låt!

SW947NP March 2023

[1] https://www.dn.se/kultur-noje/hakan-hellstrom-ar-tillbaka-i-det-vanliga-igen/  Last visited [2023-03-29]

[2] Duffer, R. Duffer, M. 2015-2022. Stranger Things. Last visited [2023-03-29]

[3] https://www.cochrane.org/CD004517/DEPRESSN_music-therapy-depression  Last visited [2023-03-29]

[4] https://medium.com/beingwell/music-therapy-stopping-seizures-with-mozart-ea07d1957a3b  Last visited [2023-03-29]

[5] https://svenska.yle.fi/a/7-1277980  Last visited [2023-03-29]

[6] https://medium.com/beingwell/music-therapy-stopping-seizures-with-mozart-ea07d1957a3b  Last visited [2023-03-29]

[7] https://open.spotify.com/track/5T8EDUDqKcs6OSOwEsfqG7?si=c916fc5dd80a4cda Last visited [2023-09-27]