Så känns ett epilepsianfall
Viktigt att känna till om epilepsi är att anfallen kan se väldigt olika ut för olika personer. Hos de flesta som har epilepsi är anfallen liknande varje gång, men det finns även de som får olika typer av anfall.2
Här kan du läsa om olika typer av epileptiska anfall och hur de kan kännas och yttra sig.
Amanda fick sina första symtom när hon var 10 år. Hon blev trött, fick ont och blev ofta konstig i magen.
"Under den här perioden har jag ju förstått att det jag kände var epilepsianfall. När det var som värst kunde jag ha anfall 50 gånger om dagen. Jag var väldigt trött."
Amanda Nyberg, 28 år
Läs mer om Amanda och hur det tog 16 år innan hon fick epilepsidiagnos >>
Så kan de olika anfallstyperna kännas
Man brukar dela in epileptiska anfall i generaliserade och fokala.
Läs mer om epileptiska anfall här >>
Generaliserade anfall
Generaliserade anfall kan delas in i tre olika typer:
Toniskt klonalt anfall (kallades tidigare Grand mal)
Det kan kännas ungefär så här: Du slutar andas, läpparna kan bli blå under en kort stund och du har förlorar medvetandet. Du blir stel i hela kroppen, om du står upp när detta händer faller du handlöst. Inom 10–30 sekunder kan det börja rycka i armar och ben. Anfallet tar ofta runt någon minut och är sedan över.
Efter anfallet vaknar du gradvis. Du kan känna dig trött och tung i huvudet. Ofta är du förvirrad och har inget minne av själva anfallet. Du kan vara orolig och aggressiv när du vaknar, men det brukar gå över. Dessa symtom efter anfallet kan du uppleva under allt ifrån några enstaka minuter till upp till flera timmar. Under anfallet kan du ha bitit sig i tungan och/eller kissat på sig och ibland har du träningsvärk i armar och ben.2–4
"Jag får mina anfall direkt, jag får ingen förvarning. Det är ganska typiskt för just generaliserade epilepsi, som jag har. Därför lever jag med ganska stor osäkerhet om när det faktiskt händer. Det kan komma precis när som helst."
Julia Harrysson, 28 år
Hör här Julia berätta om livet med epilepsi och hur hon inte låter sjukdomen begränsa henne. >>
Myoklont anfall
Ett myoklont anfall kan kännas ungefär så här: Du har häftiga, korta (sekundsnabba) muskelryckningar oftast i armarna men ibland även i benen eller huvudet. Ofta rycker det i båda sidorna av kroppen samtidigt. Du är fullt medvetande vid ett myoklont anfall och kan berätta om det efteråt. 2-3
Absens
Denna typ av epileptiska anfall innebär en kort stunds frånvaro.
Absens kan kännas ungefär så här: Du är frånvarande under 5–15 sekunder. Det innebär att du plötsligt avbryter det du höll på med och kanske stirrar tomt framför dig, verkar frånvarande och inte svarar på tilltal. Du är oftast helt omedveten om anfallet efteråt men är varken förvirrad eller påverkad. Du kan direkt fortsätta göra det du gjorde när anfallet startade. Kanske upplever du det som om du glömt vad du skulle säga. Denna typ av anfall kan komma flera gånger om dagen. 2-3
"Jag fick ett anfall när jag lagade mat, jag började krampaktigt greppa stekspaden och förlorade medvetandet i en dryg halv minut. Trots att det inte var så lång stund blev jag helt slut."
Amanda Nyberg, 28 år
Fokala anfall
Fokalt anfall utan medvetandepåverkan
Ett sådant anfall kan kännas ungefär så här: Du är vaken och kan uppleva ljusfenomen – som ett ljusklot eller ett blinkande ljus – obehagliga dofter eller få hörselupplevelser eller korta minnesbilder (aura). Du kan få ryckningar, domningar eller pirrningar i ena halvan av kroppen. 2,5
Fokalt anfall med medvetandepåverkan
Ett sådant anfall kan kännas ungefär så här: Till en början kan du vara medveten om vad som händer. Anfallet kan inledas med ryckningar i en kroppsdel eller som en aura för att sedan sprida sig och påverka medvetandet så att du blir mer avskärmad. Du kanske stirrar rakt fram, svarar inte på tilltal, plockar med händerna, gör grimaser eller smackar med läpparna. Du kanske vankar runt. Anfallet brukar pågå under ett par minuter och är sedan över. Medvetandet återkommer sedan successivt. Det tar bara några minuter innan du är som vanligt igen. Men du kommer oftast inte ihåg anfallet, förutom möjligen det som hände precis i början. 2,5
Elins första anfall kom under nätterna där hon krampade och vaknade med en söndertuggad tunga, ont i kroppen och var utmattad. Men diagnosen kom efter ett anfall på gymmet då hon föll ihop.
"Det kanske gick 1–2 år från anfallen på natten till den dagen på gymmet. Jag sprang på löpbandet och när jag började varva ner så fick jag deja vú-upplevelser och förstod inte vad som hände. Så jag gick av, drack vatten och var på väg mot omklädningsrummet när jag plötsligt ramlade ihop för att sedan vakna upp i en ambulans. Det var efter det anfallet som jag fick min diagnos och började min medicinering."
Elin Fornbrandt, 33 år
Läs mer om Elins väg till balans och ett bättre mående >>
Källor
1) Epilepsy Foundation. Seizure triggers [Internet]: Epilepsy Foundation.
Tillgänglig från: https://www.epilepsy.com/what-is-epilepsy/seizure-triggers
Publicerad/reviderad: saknas. Hämtad: 05FEB2026.
2) 1177 Vårdguiden. Epilepsi [Internet]. Inera AB.
Tillgänglig från: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/yrsel-svimning-och-kramper/epilepsi/
Publicerad/reviderad: 29AUG2022. Hämtad: 02JUL2025.
3) Internetmedicin. Epileptiska anfall/epilepsi – vuxna [Internet].
Tillgänglig från: https://www.internetmedicin.se/neurologi/epileptiska-anfallepilepsi-vuxna
Publicerad/reviderad: 01MAR2025. Hämtad: 06JUL2025.
4) Praktisk Medicin. Epilepsi [Internet].
Tillgänglig från: https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/epilepsi-2/
Publicerad/reviderad: 07JUL2023. Hämtad: 08JUL2025.
5) Kunskapsstöd för vårdgivare. Neurologi – epilepsi [Internet].
Tillgänglig från: https://kunskapsstodforvardgivare.se/omraden/akut-vard/regionala-kunskapsstod/akut-internmedicin-behandlingshandbok/neurologi---epilepsi/neurologi---epilepsi
Publicerad/reviderad: saknas. Hämtad: 08JUL2025.
Foto: iStock
MAT-SE-0062-NP Feb 2026